20120428
Vi var som sagt med Blafa till veterinären nu i torsdags. Där konstaterade hon att Atopican inte hjälpte Blafa, vi har inte kunnat sänka hans kortisondos tillräckligt och när vi sänker den får han ju problem. Så vi ska prova en annan medicin nu, den som man brukar använda tillsammans med kortison mot denna sjukdom, nämligen Leukeran.
Informationen i bipacksedeln är för människa, precis som det är med kortisonet. Där står det i alla fall att Leukeran används vid behandling av olika former av allvarliga sjukdomar i lymfvävnad. Det tillhör en grupp läkemedel som kallas cytostatika och dessa läkemedel hämmar celltillväxt och bromsar fortsatt tillväxt av tumörceller. En mycket vanlig biverkning (fler än 1 av 10 får) är att medicinen påverkar på benmärgen med nedsatt bildning av olika blodkroppar som följd.
Veterinären sa att hon tyckte att husse ska vara den som ger medicinen, då kvinnor är känsligare för detta preparat än män, och det ska absolut inte hanteras av någon som är gravid. Han ska även ha handskar på sig när han ger det. Så jag sprang runt på stan, fick gå på tre apotek nu innan jag fick tag på medicinen, och nu har Nicke gett honom den första tabletten. Han ska äta en tablett i veckan, 2mg, kombinerat med 1½ kortisontablett, 7,5 mg om dagen.
Kortisonökningen (från 5 mg varannan dag till 7,5 mg varje dag) vi gör nu är tillfällig, tills hans problem lägger sig (svullnaden och varet vid klorna, lite blåsor och krustor). Det skulle ta ungefär tre veckor på den här högre dosen trodde veterinären. Sen ska vio ändå in igen några dagar efter han har fått sin tredje tablett, för att kolla om Leukeranen har påverkat benmärgen.
Efter det borde vi kunna sänka kortisondosen, målet är att komma ner i 5 mg varannan dag och att det ska hålla honom symptomfri. Det är möjligt att vi behöver öka dosen Leukeran till att han ska ha en tablett var tredje dag, men vi börjar med en gång i veckan just för att se om hans benmärg tar stryk, eller om han får någon annan biverkning.
Så nu kommer ett halvår av regelbundna återbesök, typ var tredje vecka, för blodprov. Sen om han klarar medicinen och vi kan sänka kortisondosen och allt går bra kan man även dra ner på återbesöken därefter.
De två klor som varit såriga, variga och gjort ont på lillkillen behöver inte badas så mycket mer, för det var inte så mycket bakterier i det, utan de vägrade bli bättre på grund av hans sjukdom och hans låga medicinering.
